Blah
Jag klättrar på väggarna av uttråkighet. Inget svenskt ord, men jag dör av uttråkighet.
Ligger i sängen, feber.
Har sovit till och från hela dagen.
Det är closing week, har inte missat en dag i en closingweek på ett och ett halft år.
För ett årsedan idag så sa Jens Christian, min chef i Talent, att det va okej för mig att dra ner till Stavanger. De kunde inte möta mig den 30nde, men 31e gick bra.
JC va lite nervös, jag va ennu mer nervös, hade inte sålt ett smack och jag hade jobbat i Meltwater i sex månader.
"Anders, vi skickar liksom inte iväg sales consultants ensamna till Stavanger för att få in en deal... Det är inte så vi gör det. Men om du säger att du behöver dra ner dit för å få in dealen, då får du väl dra. Men du går inte därifrån utan ett kontrakt."
Det kanske va två olika konversationer, men ungefär så va det.
Jag drog ner, gick på ett par möten, hade ett lååångt möte med grabbarna som va mest interesserade.
Haha, när jag tänker tillbaka nu på hur dålig jag va och hur nervöst jag började mötet... Shit vad jag har lärt mig mycket på detta året.
När mötet börjar lida mot sitt slut frågar jag: så ska vi gå för det här? (Ask for the business)
Jag får inte ett ja med en gång... "vi behöver nog prata igenom detta lite" och hör både JCs och Tobbes röst "skaffa kontraktet" inom mig.
Jag drar speachen om signera idag vs. signera imorgon och om detta är nått de är intereserade av så borde vi köra.
(Den meningen är nog essensen i vad jag ville få fram i det "speechet" men jag sa det definitivt inte inte lika klart, och helt säkert mkt mer darrigt)
CEOn säger: tja, jag ser ingen anledning att vi inte ska komma till enighet nu.
Jag tänker: "Ta det lungt, släng inte pennan och kontraktet i pannan på dom de har sagt ja. Och se inte så jävla nöjd ut Anders!"
Jag hade helium i kostymen när jag gick ut från det mötet.
Ringer JC, och med ledsam röst säger jag:
Det gick åt helvete. Jag pratade för mkt, jag va stressad, och jag frågade inga delbekräftelsefrågor... (alla tre sakerna JC hade sagt att jag skulle tänka på)
JC: Det går bra Anders, vi ringer dom lite senare å så får vi se om vi inte kan få inn den idag.
Jag: Eller.... så har jag ett signerat kontrakt i portföljen!
Trodde seriöst att JC skulle dö, och det va nog tur att jag va på andra sidan landet, annars hade han nog strypt mig :P
En timme senare skriker jag "YES!" och får massa konstiga blickar av Stavangerborna, Veronika hade precis fått in sin första deal också.
Ett år senare sitter man i Kina och gnäller över att man har Feber.
Time flies..
Här är jag väldigt trött och väldigt nöjd i väntan på nattåget hem till Oslo.
Tåget kom in på Oslo S 07.25,
Jag va på jobbet 0800 ;)
Ligger i sängen, feber.
Har sovit till och från hela dagen.
Det är closing week, har inte missat en dag i en closingweek på ett och ett halft år.
För ett årsedan idag så sa Jens Christian, min chef i Talent, att det va okej för mig att dra ner till Stavanger. De kunde inte möta mig den 30nde, men 31e gick bra.
JC va lite nervös, jag va ennu mer nervös, hade inte sålt ett smack och jag hade jobbat i Meltwater i sex månader.
"Anders, vi skickar liksom inte iväg sales consultants ensamna till Stavanger för att få in en deal... Det är inte så vi gör det. Men om du säger att du behöver dra ner dit för å få in dealen, då får du väl dra. Men du går inte därifrån utan ett kontrakt."
Det kanske va två olika konversationer, men ungefär så va det.
Jag drog ner, gick på ett par möten, hade ett lååångt möte med grabbarna som va mest interesserade.
Haha, när jag tänker tillbaka nu på hur dålig jag va och hur nervöst jag började mötet... Shit vad jag har lärt mig mycket på detta året.
När mötet börjar lida mot sitt slut frågar jag: så ska vi gå för det här? (Ask for the business)
Jag får inte ett ja med en gång... "vi behöver nog prata igenom detta lite" och hör både JCs och Tobbes röst "skaffa kontraktet" inom mig.
Jag drar speachen om signera idag vs. signera imorgon och om detta är nått de är intereserade av så borde vi köra.
(Den meningen är nog essensen i vad jag ville få fram i det "speechet" men jag sa det definitivt inte inte lika klart, och helt säkert mkt mer darrigt)
CEOn säger: tja, jag ser ingen anledning att vi inte ska komma till enighet nu.
Jag tänker: "Ta det lungt, släng inte pennan och kontraktet i pannan på dom de har sagt ja. Och se inte så jävla nöjd ut Anders!"
Jag hade helium i kostymen när jag gick ut från det mötet.
Ringer JC, och med ledsam röst säger jag:
Det gick åt helvete. Jag pratade för mkt, jag va stressad, och jag frågade inga delbekräftelsefrågor... (alla tre sakerna JC hade sagt att jag skulle tänka på)
JC: Det går bra Anders, vi ringer dom lite senare å så får vi se om vi inte kan få inn den idag.
Jag: Eller.... så har jag ett signerat kontrakt i portföljen!
Trodde seriöst att JC skulle dö, och det va nog tur att jag va på andra sidan landet, annars hade han nog strypt mig :P
En timme senare skriker jag "YES!" och får massa konstiga blickar av Stavangerborna, Veronika hade precis fått in sin första deal också.
Ett år senare sitter man i Kina och gnäller över att man har Feber.
Time flies..
Här är jag väldigt trött och väldigt nöjd i väntan på nattåget hem till Oslo.
Tåget kom in på Oslo S 07.25,
Jag va på jobbet 0800 ;)
Kommentarer
Trackback
