Blah agian..
Ding Dong Dong, detta är Ekot.
När jag va liten så tyckte jag det va så sjuuukt tråkigt. Jag tror det beror på att när det inte va nått på teve så va det ju testrutan, som körde P1. Som körde mkt Ekot...
Lite av den Ekot trudelutten har spelats om och om och om och om igen idag och testbilden är fastetsad i mitt undermedvetna som en ständig påminnelse på min miserabla tillvara som sjukling.
Carmen och Heidi (boss och big boss) har tiltat lite idag. "Du Måste gå till doktorn."
Men när man har två föräldrar som båda jobbar inom vården så är man inte så benägen att gå till doktorn.
Är man inte på dödsbädden så är det inte så jävla farligt.
När päronen ser sjukdom och bedrövelse så är en influensa inte så mkt att hojta om. Så jag har blivit ganska härdad.
Sen vet jag också att doktorn kommer inte säga nått nyttigt.
Vilket jag berättade för chefen.
"doktorn kommer bara säga att jag har en influensa, att eftersom jag har varit sjuk i fem dagar så kommer jag antaligen må lite dåligt i 2-3 dagar till. Att vila och vätska är det enda som hjälper. Ingen vits med antibiotika eftersom det är ett virus"
Men vi gick till doktorn endå. Bättre att vara på den säkra sidan, och dessutom börjar Heidi snacka om hjärnhinneinflamation så hypokondriken i mig börjar känna stivhet i nacken och den där finnen ser mer och mer ut som utslag...
När doktorn inprincip citerar mig så hoppar besserwisser anders zaltos inom mig och jag kan inte hålla tillbaka mitt nöjda smajl till Carmen.
Hon: Du gillar att ha rätt..
Jag: Du anar inte.... *lite för brett leende*
En kul grej:
Enligt kineser så ska medicin smaka illa. Ju mer den smakar pecka desto bättre effekt har den.
Så hemma i Scandinavien så smakar panodil och andra piller inte ett smack. (om man inte biter på dom... Don't)
Här nere smakar pillerna fruktansvärt illa. Lite kul att läkemedelsföretagen har gjort pillerna här nere otäcka för att stimulera 1.3 miljarder kineses placebo effekt.
En annan kulturell skillnad som inte har nånting med min situation att göra, men blir en realitet för fler och fler kompisar är blöjjor. Kompisarna börjar bli äldre, men inte så gamla att de själva behöver använda dom, snarare att det börjar ploppa ut små ungar här och där som inte är rumsrena.
Innan så fanns det rosa och blå blöjpaket i Kina, för flickor, och för pojkar.
I dag finns det bara gröna.
Det visade sig att de rosa blöjpaketen såldes avesvärt mindre än det blå.
Detta berodde tydligen på att även familjer som hade flickor köpte blå blöjor pga att dom inte ville berätta att det va en flicka dom hadde hemma.
And with that, Im saying goodnight och visualiserar mitt imunförsvar gå till attack mot otäcka influensavirusar.
Vad hette den filmen som visades på alla svenska barnskolor? Nån som minns?
Gustafsson OuT!
När jag va liten så tyckte jag det va så sjuuukt tråkigt. Jag tror det beror på att när det inte va nått på teve så va det ju testrutan, som körde P1. Som körde mkt Ekot...
Lite av den Ekot trudelutten har spelats om och om och om och om igen idag och testbilden är fastetsad i mitt undermedvetna som en ständig påminnelse på min miserabla tillvara som sjukling.
Carmen och Heidi (boss och big boss) har tiltat lite idag. "Du Måste gå till doktorn."
Men när man har två föräldrar som båda jobbar inom vården så är man inte så benägen att gå till doktorn.
Är man inte på dödsbädden så är det inte så jävla farligt.
När päronen ser sjukdom och bedrövelse så är en influensa inte så mkt att hojta om. Så jag har blivit ganska härdad.
Sen vet jag också att doktorn kommer inte säga nått nyttigt.
Vilket jag berättade för chefen.
"doktorn kommer bara säga att jag har en influensa, att eftersom jag har varit sjuk i fem dagar så kommer jag antaligen må lite dåligt i 2-3 dagar till. Att vila och vätska är det enda som hjälper. Ingen vits med antibiotika eftersom det är ett virus"
Men vi gick till doktorn endå. Bättre att vara på den säkra sidan, och dessutom börjar Heidi snacka om hjärnhinneinflamation så hypokondriken i mig börjar känna stivhet i nacken och den där finnen ser mer och mer ut som utslag...
När doktorn inprincip citerar mig så hoppar besserwisser anders zaltos inom mig och jag kan inte hålla tillbaka mitt nöjda smajl till Carmen.
Hon: Du gillar att ha rätt..
Jag: Du anar inte.... *lite för brett leende*
En kul grej:
Enligt kineser så ska medicin smaka illa. Ju mer den smakar pecka desto bättre effekt har den.
Så hemma i Scandinavien så smakar panodil och andra piller inte ett smack. (om man inte biter på dom... Don't)
Här nere smakar pillerna fruktansvärt illa. Lite kul att läkemedelsföretagen har gjort pillerna här nere otäcka för att stimulera 1.3 miljarder kineses placebo effekt.
En annan kulturell skillnad som inte har nånting med min situation att göra, men blir en realitet för fler och fler kompisar är blöjjor. Kompisarna börjar bli äldre, men inte så gamla att de själva behöver använda dom, snarare att det börjar ploppa ut små ungar här och där som inte är rumsrena.
Innan så fanns det rosa och blå blöjpaket i Kina, för flickor, och för pojkar.
I dag finns det bara gröna.
Det visade sig att de rosa blöjpaketen såldes avesvärt mindre än det blå.
Detta berodde tydligen på att även familjer som hade flickor köpte blå blöjor pga att dom inte ville berätta att det va en flicka dom hadde hemma.
And with that, Im saying goodnight och visualiserar mitt imunförsvar gå till attack mot otäcka influensavirusar.
Vad hette den filmen som visades på alla svenska barnskolor? Nån som minns?
Gustafsson OuT!
Kommentarer
Postat av: Ling
En cell-sam historia? :D http://www.youtube.com/watch?v=kbNSMWrM4bw
Postat av: Anders
Ja, tror det er exakt den jag menar :)
Va det den samma som när den ena spermien simmar i poolen och det ser ut som en haj, men det är en hatt för han e den snabbaste spermcellen så han har frack och hatt för han gifter sig med ägget?
Trackback
